Gävle - den onda kommunen

Rätten för varje vuxen att starta företag är en del av den oskrivna rättsprincipen om näringsfrihet.
Utbildningsområdet är dock ett område där denna princip inte gäller fullt ut. Dock råder oklarheter.

Troligen har lagstiftaren beaktat det faktum att fristående skolor finansieras av skattemedel och handlar om barns och ungdomars rätt till utbildning. Samhället behöver därför ha viss kontroll över vem som startar en skola och hur den ska bedrivas.

Det är framför allt den frågan - om fri etableringsrätt gäller eller inte - som Gävle kommun vill ha prövad av Kammarrätten. Tro mig, jag har läst handlingen som kommunen skickat till Kammarrätten. Den är offentlig handling så alla som verkligen vill ta del av kommunens argumentation kan med fördel vända sig till Gävle kommun och be att få handlingen sig tillsänd.

Den debatt som utbrutit pga Gävle kommuns överklagande har den svartvita argumentationen att Gävle är en "sossekommun" och därför ond och allmänt emot elevernas fria val. Den som bemödat sig om att följa lokalpressens rapportering vet dock att det var en helt enig nämnd, dvs majoriteten plus alla allianspartiernas kommunala företrädare, som fattade beslutet att överklaga.

Mats Gerdau, frustande entusiastisk moderat från Nacka vill nu införa fri etableringsrätt även på utbildningsområdet. Den kontroll han föreslår i form av tätare kontroller från Skolverket är en tandlös kontrollmekanism. Flödet av skattemedel förbi eleverna till ägarnas vinstkonton kommer att fortgå oförtrutet. I USA, nyliberalernas förlovade land är det förbjudet att använda skattemedel till friskolor. De privata skolor som finns i USA är finansierade med privata medel och avgifter. Den som startar en privat skola löper samma ekonomiska risk som vilken annan företagare som helst. I USA.

I Sverige får man pengarna utan att anstränga sig. Det som man anklagar offentlig sektor för, alltså. Så den private "företagaren" kan ägna arbetstiden åt att räkna ut vad man ska spara på och vilka bolagsmanövrar man ska göra för att maximera vinstuttaget.

Det förvånar mig storligen att en moderat som annars är så allergisk mot skatter och hantering av skattemedel, drar sina lansar för att öka utflödet av inbetalda skattemedel till privata bolag. Men han är väl bara moderat till namnet, i själva verket är han en fullblodsnyliberal vars allergier inte handlar om vad skatter som folket betalar kan användas till, utan det gemensamma ägandet som ligger utanför kapitalismens principer om vinst för enskilda. Vår egen moderata profil, kommunpolitikens Grand old lady är däremot intresserad av god hushållning av skattemedel. En äkta moderat skulle jag vilja påstå.

Det är alltid ett himla tjat om valfrihet, konkurrensens världsförbättrande verkan som skäl för att tillåta fri etableringsrätt på utbildningsområdet. Vi måste ta vara på alla goda idéer, är ett återkommande argument.
Jajamen. Det har väl ingen något emot. Inte jag heller.

Men jag har enormt mycket emot att de skattepengar som avsätts för undervisning av elever går till vinster till de privata ägarna.

TV4, av alla, sände ifjol en reportageserie om Johhn Bauer-koncernen. Den borde ha fått alla att sätta kvällskaffet i halsen. Ägaren har inte gjort något fel eller olagligt, han driver ett företag med skattemedel som intäkt och genom listiga manövrar med exempelvis dotterbolag som säljer datorutrustning (det som var JB:s signum "gratis" dator till alla elever) till alla skolorna optimerar han sina och familjemedlemmarnas vinster. Lärartätheten, tillgången till material etc hålls nere vilket är en förutsättning för att få en skola att generera vinst.

Den rosenröda visionen om små friskolor drivna av engagerade pedagoger och föräldrar som har en alldeles särskild och nydanande pedagogik som ingen i den kommunala skolan förmått tänka ut - den blev i praktiken till största delen företagande i koncernformat där varje skola styrs av ett och samma koncept över hela landet. Likriktning och vinst till ägarna.

DET ÄR HÄR PROBLEMET MED FRISKOLOR LIGGER.
VINSTER av skattemedel.

Först när friskoleförespråkarna går med på att ändra regelverket till att förbjuda uttag av vinst ur friskoleföretagen, kan vi börja diskutera friskolor kontra kommunala skolor ur pedagogiskt och metodiskt perspektiv.

Om vinstmöjligheten är det enda incitamentet till "alla goda idéer" då är det banne mig nå't ruttet i hanteringen.

OBS! Jag har inte ens nämnt de löner ägarna beviljar sig själva. Jag skriver enbart om vinstuttaget.

SvD

SvD

SvD

Dagen

Dagen
1 ab:

skriven

Håller givetvis med. Och då har vi inte ens börjat tala om alla barns rätt till en fullgod utbildning icke genomsyrad av t ex religion.



2 En liten tant:

skriven

ab: Precis. Det finns oändligt mycket mer att anföra men även om man bara håller sig till pengarna så är det illa nog.

3 Annela:

skriven

Jag håller med dig. Till slut kommer de kommunala skolorna inte att ha en chans att vara med i konkurrensen och vem garanterar att nivån på utbildningen är på rätt nivå. Att ge alla elever en dator är väl en sak, men när det blir ett medel att locka till sig elever, då står sig kommunala skolor slätt. Det finns så många duktiga och innovativa pedagoger på våra kommunala skolor som aldrig får en chans eftersom ekonomin inte tillåter nya bokinköp, studiebesök, preojekt utanför skolan...ja, listan kan göras lång.

4 Nicoline på Fädernegården:

skriven

Mönstret verkar vara skrämmande likt det som sprider sig inom äldrevården där privata bolag tar över och skär ner på bekostnad av människor som är försvarslösa.

5 En liten tant:

skriven

Annela: Den kommunala ekonomin blir allt sämre ju fler friskolor som etableras. Det finns en smärtgräns som borde identifieras och fler friskoletillstånd än vad den kommunala ekonomin rår med bör inte delas ut. Vi begränsar företagandet på andra områden redan. T.ex. när det gäller sändningstillstånd för radio coh tv som handlar om att inte alla får plats i etern. Den kommunala skolan är full av goda pedagoger som har förmåga att utnyttja det stora pedagogiska frirum som finns i regelverket. DE bör stöttas och uppmuntras - inte privata friskolekoncerner.



Nicoline: Ja, det handlar om att föröda det gemensamma. Dock finns en viktig skillnad mellan omsorg och skola - när det gäller äldreomsorgen bestämmer kommunen själv om den vill lägga ut verksamhet på entreprenad. När det gäller skola bestämmer Skolverket.

6 Marie:

skriven

Här hittar jag som vanligt ett mycket välformulerat inlägg. Jag håller helt med dig. Mina spontana farhågor när det gäller friskolor bekräftas av ditt (mindre spontana, antar jag) inlägg. Jag har svårt att förstå att visionerna alltid ska vara allt eller inget, någon gyllene medelväg verkar aldrig vara ngt alternativ inom den politiska sfären!?

7 Inga M:

skriven

Det finns faror med fri friskoleetablering, men också fördelar. I min kommun har barn tvingats gå i en skola (+ fritis) med mycket mögel och det i många år trots protester från oss som jobbar där. På en liten ort som vår blir det oftast bara en skola. Vi (en hel del lärare, elever och föräldrar) hade gärna sett att ett privat alternativ funnits att välja också.



Och är det verkligen så att friskolorna åstadkommer en billigare (sämre) verksamhet för att roffa åt sig skattepengar? Om deras verksamhet är sämre så borde de självdö i brist på sökande. Men om de kan göra en bättre verksamhet för mindre pengar så ser jag inga problem med att de får behålla mellanskillnaden. Alternativet hade ju varit att en kommunal skola hade gjort en sämre verksamhet för samma peng, eller?



Men det kan finnas en hake här som jag inte fattat, vi har bara en friskola i vår kommun och den går nog bara runt, är ett föräldrakooperativ tror jag.

Upplys mig gärna! Jag kan ha fått mögelskador i huvudet så jag inte förstår riktigt. :-)

8 En liten tant:

skriven

Marie: En medelväg vore enligt mitt sätt att se att förbjuda vinstutdelning och kräva att eventuella överskott ÅTERINVESTERAS i verksamheten till nytta för eleverna.

9 En liten tant:

skriven

Inga:

Min huvudsakliga invändning mot nuvarande regelverk för friskolor är:

Att det är tillåtet att dela ut vinst till ägarna av de skattemedel som är finansieringen. Vinst/överskott borde återinvesteras i verksamheten till fromma för elever eftersom det är allmänna medel som används. Dessutom är jag helt emot den kostnadsdrivande effekt som många friskolor i en och samma kommun innebär.



Haken i sammanhanget är att ju fler friskolor som etableras i en kommun är att de tillsammans utgör en kostnadsdrivande effekt. Det finns en rapport på Skolverket som visar just detta. FÅ friskolor i en kommun utgör inte något ekonomiskt problem. I vissa fall kan det t.o.m. minska kostnaderna t.ex. när det gäller skolskjutsar eftersom kommunen inte behöver betala skolskjutsen för friskoleelever. Men många friskolor i en kommun driver upp kostnaderna.



Detta beror på att en kommuns planering pga lagar och regler om hur och när budgetarbete ska genomföras, inte direkt kan anpassas till friskoleutökning. Dvs en kommun hinner inte lägga ner skolor i motsvarande omfattning utan ligger ett år efter s.a.s. Det har ingenting att göra med kommunala tjänstemäns brist på effektivitet att göra utan är en följd av det regelverk en kommun har att rätta sig efter. Utbildningskoncernerna lyder under helt andra lagar som reglerar företagandet i landet.



För att kunna lägga ner kommunala skolor med samma hastighet som ett företag kan stänga sin verksamet måste lagar ändras.



En annan och den viktigaste delen av haken är att inte ens om det funkade med reglerna skulle kommunen kunna lägga ner skolor direkt. Elever som söker sig till friskolor i en kommun av Gävles storlek kommer inte från en och samma skola. De kommer från många olika i kommunen. Dvs det blir några tomma platser på många OLIKA håll. Då kan man inte lägga ner någon skola eftersom det finns många elever kvar i den kommunala skolan i de olika stadsdelarna.



Det innebär att varje plats blir dyrare eftersom de fasta kostnaderna (lokaler, städning, snöröjning etc) ska delas på färre elever.



Detta innebär i sin tur att den summa kommunen ska betala till friskolorna blir högre eftersom friskolorna ska få samma elevpeng som kommunens platser kostar.



Kommunens egna kostnader ökar och därför blir priset/plats högre = ersättningen till friskolorna ökar.



Detta gör att den STATLIGA penningpåsen till kommunens skolväsende inte räcker till att finansiera både kommunala och friskolor utan kommunen måste ta av de KOMMUNALA skatteintäkterna. Vilket i sin tur innebär antingen nedskärning på annat kommunalt ansvarsområde eller höjd kommunal skatt.



När det gäller kommunens anpassning till det nya läget så är det, som ovan beskrivet förenat med tidsförskjutning och därmed kostnader, att lägga ner skolor och bli av med lokaler. Dessutom är skollokaler oftast anpassade till just skolverksamhet och det finns inte så kolossalt många köpare till dessa lokaler. Kommunen blir alltså stående med husen och kostnader i alla fall. Dock från annan påse. Men ytterst är det kommunens skattebetalare som betalar.



Den andra stora kostnaden i skolan är personal. Lärare kan man snabbare dra in på, genom att slå ihop klasser och förtäta dvs göra större grupper.



Här i Gävle har grundskolan under våren 2008,fått säga upp 40 lärare pga friskoleutökningen. Fler kommer att varslas under hösten enligt tidningsuppgifter. Det finns dessvärre inte någon automatik i att bli uppsagd från kommunen och sedan få jobb hos en friskola. Många blir alltså regelrätt arbetslösa.



Hela 5 (fem!)väl fungerande grundskolor har lagts ner under fjolåret. Man har tagit de skolor där det fanns minst med elever dock närmare tvåhundra elever på vissa skolor. Detta har varit och är en enorm sorg för de elever som gick där.



I debatten glöms ofta den majoritet av elever som väljer den kommunala skolan bort. De ska också ha valfrihet. Frihet att välja kommunalt.



Det ekonomiska problemet är alltså kopplat till hur många friskolor som tillåts etablera sig inom en och samma kommun. Jag förstår att föräldrakooperativet i er kommun inte utgör något större problem. Det är ju inte heller en utbildningskoncern med skolor över hela landet som driver den skolan. De gör högst troligt inte heller någon vinst att tala om.



Problemet med den offentliga debatten, som jag ser det, är att den typen av skolexempel tas till intäkt för att rakt av acceptera utbildningskoncernernas rovdrift på skattemedlen. Det är att slå blå dunster i folks ögon.(Jag menar inte dig Inga, utan rikspolitiker, proffsdebattörer på ledarsidorna alla som bör vara insatta i hur den offentliga ekonomin fungerar).



För naturligtvis verkar det rent stalinistiskt om den stora hemska kommunen vill slå undan fötterna på de små och goda föräldrar och pedagoger som vill starta en friskola utifrån en egen tanke om den goda skolan.



I glesbygd kommer inte utbildningskoncernerna att slå sig ner eftersom underlaget är för litet. Däremot kan glesbygdskommuner få den kostnadsdrivande problematiken genom att alltfler föräldragrupper slår sig ihop och startar friskolor där kommunerna pga minskande befolkning lägger ner. Då ökar kostnaderna och de statliga skolmedlen räcker inte utan man får finansiera skolan med andra kommunala pengar vilket innebär nedskärningar på annat eller höjd kommunal skatt.



Så på något vis måste kommunernas ansvar definieras tydligare. Gävle kommuns överklagande kanske kan leda till att vi får något mått på hur stor andel friskolor kommunal ekonomi kan tåla.



Se'n är det för j*vligt att ni jobbar i en mögelskadad skola! Kommunala skolor kan skötas urdåligt, det är visst och sant. Men det är inte den ideologiska debatten jag för just här utan en rent ekonomisk, vilka effekterna blir pga hur de ekonomiska mekanismerna fungerar. Vi har några friskolor här i Gävle som drivs av personalkooperativ och de fungerar alldeles utmärkt. De gör inte helelr några vinter.



Så ta bort rätten till vinstutdelning till ägarna så får vi se hur många utbildningskoncerner som vill fortsätta. Jag är övertygad om att de olika kooperativen fortsätter i alla fall. Och det är ju dessa som de offentliga debattörerna säger sig vilja värna.







10 Inga M:

skriven

Tack tant för ett mycket utförligt svar på mina frågor. Jag förstår mer nu av dilemmat som kan drabba kommuner med många friskolor. Det verkar i grunden vara lite av ett klassiskt dilemma i Sverige; det fattas beslut på central nivå och sedan ska de betalas på lokal nivå.

Kommentera här: